Kulturdebatt

Rivningen av fresken ”Dansen” och gamla Flickläroverket får inte falla i glömska, skriver Gun Lund, koreograf och dansare verksam på 3:e våningen. Dessutom undrar hon varför danskonsten återigen väljs bort när Konstnärliga fakulteten får en ny byggnad.

 19. jan, 2023

Riv inte Flickläroverket, Kjellbergska gymnasiet och halva Artisten! Tänk om nu!

Uppmaningarna var många från gamla elever, arkitekter, konstvetare, byggnadsantikvarier, med flera under senhösten, när det stod klart att Akademiska Hus tänker riva byggnaden för att bygga nytt.

Jeff Werner skrev om hotet mot Nils Nilssons fresk “Dansen” i GP Kultur, familjen Nilsson likaså, andra om själva byggnaden. Adam Cwejman skrev en lång ledare om rivningsivern som är i gång i Göteborg och hotar stadens hela själ och historia.

Nu är tid att fortsätta, att inte låta allt falla i glömska för nya frågor.

Vi är många som vill veta exakt hur Akademiska Hus resonerar nu, Den här uppståndelsen kom säkert väldigt olägligt för dem, när man tänkt sig riva utan att någon skulle lägga sig i och ifrågasätta. På hearingen under minnesdagarna i december fick vi veta att allt protokollförts noga och var i sin ordning. Inga protester hördes mot detta.

Jag tror inte så många lusläser Byggnadsnämndens protokoll dagligen, men oavsett vad Akademiska Hus säger har informationen inte nått ut på ett tillfredsställande demokratiskt sätt utan varit ofullständig och saknat transparens.

Byggnaden Kjellbergska gymnasiet är magnifik och utgör ett oersättligt exempel på en byggnadskonst från tiden kring 1930. Det är kvalitet rakt igenom, anpassad till det omgivande landskapet med ljusinsläpp, som ofta gör allt artificiellt ljus onödigt.

Många kvinnor har under åren haft förmånen att gå på Flickläroverket, som ursprungligen skapades för att just ge även kvinnor möjlighet att ta studenten och kvalificera sig för universitetsstudier. Läroverket grundades 1929, bara åtta år efter att kvinnor i Sverige för första gången deltagit i ett riksdagsval. Tanken då var radikal och mötte rätt hårt motstånd. Bland annat fanns det politiker som menade att skolan borde ha en inriktning mot hushållskunskap, sådant som ”kvinnor borde ägna sig åt”.

I GP häromdagen presenterades nya byggen som är på gång i Göteborg. Bland dem fanns just Nya konst, som är tänkt samla alla institutionerna inom den konstnärliga fakulteten på ett och samma ställe: Valand, HDK, HSM, Film och Foto. Det blir lärosalar, studios, ateljéer, danssalar, med mera.

Men det fattas en institution och en konstform, nämligen danskonsten. Det kommer från början bli en fakultet som inte omfattar “alla” konstformer.

Men det fattas en institution och en konstform, nämligen danskonsten.

När och hur skall man då bygga om detta nya hus så att även den får plats? I det gamla huset finns danssalar som fram tills nu använts av danslärarstudenterna. Under mer än tjugo har dansare och koreografer arbetat för att Göteborg skall få en koreograf / dansarutbildning på universitetsnivå, men det har gått trögt. Man har från Konstnärliga fakulteten sagt att det legat i röret, men varje gång har något annat prioriterats, så även det senaste året. Dansen är satt på undantag.

Göteborg är en framgångsrik dansstad – med ett internationellt danskompani på Göteborgsoperan, spännande nyskapande dansscener som 3:e våningen och Atalante och flera generationer av omtalade fria koreografer och grupper.

Hur länge skall det dröja innan dansen får sin självklara plats på Universitetet?

Lösningen kunde vara att helt enkelt spara delar av det gamla huset och ge det till danskonsten. Bygg det nya bredvid. Då kan även den fina fresken “Dansen” ha kvar sin plats i danssalen och inspirera framtida dansare och koreografer att utveckla danskonsten i Göteborg och Västra Götaland.

Gun Lund, koreograf och dansare verksam på 3:e våningen